onsdag 16 september 2009

Hansledningsmöte 1

Då vi hade ett möte fredagen innan deadline för uppgiften då vi pratade ganska mycket om designprocessen; hur det gick för oss, vilka tips och knep vi använde oss av för att komma igång med våra designprocesser låg fokus under seminariet på resultatet av uppgiften. Under mötet som mer behandlade designprocessen fick alla i gruppen presentera hur långt de hade kommit och vilka tekniker de använt sig av. Ungefär hälften av gruppen arbetade mest med att försöka verbalisera sina idéer genom att skriva ner dem och den andra hälften försökte sätta sina idéer på pränt genom skisser. 

Vi hade alla arbetat utifrån utgångspunkter i vårt tidigare arbete; analyserat brukskvaliteter, gått tillbaka till intervjudatan för inspiration och läst förebildsanalyserna. Det som angavs svårast i efterhand var att arbeta med både konvergens och divergens. Förmågan att strukturera sina idéer, plocka ihop funktioner som kan fungera tillsammans och att ge upp favoritlösningar som inte passar in. Varje person fick presentera sina tre slutgiltiga lösningar. Sedan försökte vi se om det fanns några återkommande trender bland dessa.

Alexandras första förslag är ett ägg som skapar stämningar genom att projicera bilder eller film på väggen i köket. Det andra förslaget är en scrapbook med internetuppkoppling där idéer kan samlas iform av hemsidor, bilder och anteckningar. Det tredje förslaget är en skärm som sitter i köksbordsskivan så att man kan surfa från köksbordet och se matlagningsprogram i köket under tiden man lagar mat. 

Mattias hade funderat mycket utifrån bilder. Hans tre designförslag var en laserscanner kopplad till en iPhone vilken scannar allt man köper/har i kylen och fungerar som en slags idésparbank med flera olika funktioner. Den andra designidén baseras på det kognitionspsykologiska fenomenet priming vilket används för att insipirera användaren att använda ingredienser på olika sätt genom att visa bilder på olika maträtter. Det sista förslaget kom ur en idé om en smakhitler som dikterar vad man ska laga men landade i en projektion av svarta bloppar på väggen som nästan föreställer matvaror i ens kyl för att på ett mer abstrakt sätt inspirera. 

Sallys tre förslag är en SmartPhone-applikation i vilken mat fotograferar och taggar trevliga matsituationer för att kunna minnas och inspireras och dela med andra. Idén var att flytta fokus från själva maträtten men ändå ha en matrelateras inspiration. Det andra förslaget var en rymd där smaker representeras som noder vilka är länkade till varandra i den mån smakerna passar ihop för att ge användaren mer kunskap om vilka ingredienser som kan kombineras. Det tredje förslaget är att den som lagar mat filmar sig själv och lägger upp filmen i ett community där andra kan se filmer från hela världen och kommentera. 

Magnus första förslag är en virtuell kock som guidar en genom matlagningen. Det andra är en slags tävlingsinriktad applikation där man genom att ha wiikontroller på händerna och en webbkamera uppriggad kan laga mat på distans tillsammans med en vän och se vem som blir klar snabbast. Tredje förslaget var en magnetisk skärm att sätta på kylen och som ger förslag på rätter man kan laga baserat på vad som finns i kylen. 
 
Tove hade först ett förslag på en liten skärm kopplad till en webbkamera där teman för ingredienser och tillagningstekniker slumpades fram och kameran användes för att spela in moment, visa för andra och själv komma ihåg hur man gjort i köket. Det andra förslaget är en handlingslapp i ett intelligent tyg som hämtar information från butiken och hjälper en att komponera recept baserat på denna info. Det tredje förslaget var en skärm på väggen i köket där recept skapas, bilder kan läggas in och beskådas och delas med vänner.

Olofs första förslag är en tryckkänslig yta på väggen som hanterar recept, vänner, tips osv. Man skickar in bilder och recept med mobiltelefon. Alla bilder är organiserade som om de låg utslängda på ett bord. Det andra förslaget är ett community på en webbsida där glada amatörer samlas och delar sin matglädje genom en wiki med artiklar om ingredienser, bloggar och cook-a-long (laga mat tillsammans med vänner över nätet). Det tredje förslaget är en mikrobloggläsare i a4-format som man fäster på kylen som scannar sociala nätverk i jakt på statusuppdateringar som rör mat. Man kan även göra egna matstatusuppdateringar på den.

Sammanfattningsvis hittar vi tre spår i våra förslag: de är inspirerande genom att visa bilder eller något annat som är bortom maträtter för att skapa nya associationer hos matlagaren. De är sociala nätverk där webbkameror är i fokus för att dela matupplevelsen med vänner över nätet. De är praktiska och hjälper användaren att hitta billiga varor, veta vad som finns hemma och vad som passar ihop.

Vi måste besluta om vår designsituation är i köket eller någon annanstans.

Slutligen diskuterade vi de förslag som var sociala. Där ligger fokus på interaktionen med andras matlagning och kommentarsfunktioner för att få bekräftelse. Här är artefakterna användardrivna vilket ger hållbara artefakter eftersom användarna bestämmer intressant innehåll. Vi frågar oss om man verkligen vill se sina vänner laga mat på film? Är det kul? Det verkar dessutom vara ett problem att skapa samma stämning som i ett valproducerat matlagningsprogram. 

Vi måste ta reda på vad som är intressant med matlagningen, är det resultatet eller processen. Går det kanske att göra kortare nedklippta filmer? Eftersom det tar tid att filma, klippa och lägga upp gäller det att artefakten är så rolig att det är värt mödan. I dessa svininfluensatider diskuterar vi kort hygienaspekten av att ha en pryl i köket som man pillar på under matlagningen. 

Att ha nätverk med matlagningsfilmer från hela världen kan ge problem med språk. Vi frågar oss om det är viktigt att förstå talet i en film om mat? Kan det räcka att se ingredienserna på bild för att förstå? Kan automatisk översättning hjälpa oss?

Det grundläggande för de sociala designförslagen är att de uppfyller brukskvaliteter som bekräftande och processdokumenterande väldigt väl. Vad gäller pålitligheten i recepten diskuteras om recept som smakar dåligt kommer upp på sidorna. Är det ett problem? Kan det lösas med kommentarsfunktioner eller röstning?

Avslutningsvis bestämmer vi oss för att fortsätta sammanfattningen under morgondagen.


Frågor och funderingar till handledingen imorgon

Vad göra för att komma vidare med designarbetet/ våra designförslag?

Vad är hans förväntningar på vårt design?

Hur ligger vi i tiden?
Hur gör man för att formulera designsituation? Hur väljer vi spår?

Vi känner att vi måste avgränsa oss mer, stämmer detta? Vilka sätt finns det för att göra bra avgränsningar?

Hur mycket hänsyn till förstudien ska man ta under designprocessen? Kan vi omformulera, lägga till och/eller ta bort grejer, hur vet man när i arbetet med disignen som man bör göra detta?

Idesammanställning: Andra mötet. 16-09-2009

Praktiska lösningsförslag
Inspirerande
Överlag: tar bort utmaningen, säger lite för mycket till vad man ska göra.  Utmanande men i metoden och inte innovativt.
Erbjuder ofta nyttig kunskap: t.ex. vet vad som passar ihop (ingredienser, smaker), dock finns risken att de härmar kreativiteten hos användaren. Eller överaskar, beror på nivån som förslag ges på.
Inspirationer som presenteras behöver inte ha en jättetydlig koppling till just mat.
Diskret
Informationsaktiva, integrerar med användaren på ett aktivt sätt, (kräver uppmärksamhet), föreslår saker mha bl.a. listor.
Det farliga med förslagssystem är att de ger lätt färdiga lösningar istället för at bara inspirera. Jämför: Detta kan du göra och Detta ska du göra.
Ett stort problem med lösningarna är att de flesta dikterar till användaren vad göra. Hur kan man frångå detta?
Personlig
Får inte bli smörHitler!!!
Praktiska prylar är en utmaning att få personliga. Användaren får inte mer ut än vad hon matar in i enheten.  Enheternas information beror helt på vad databasen har.
Alla lösningar är anpassningsbara men svåra att få personliga.
Alternativ, se Blupp: Systemet kombinerar kunskapen från databasen och användarens kylskåpsinnehåll till nytt och inspirerande presentation av information.
Effektivt
 Hur presentera kunskapen på ett bra sätt?
Motivera valen är viktigt.  Kanske ska systemet motivera sina förslag med en kort sammanfattning eller abstrakta kopplingar eller kort inspirationsbild  -text eller utgå från smakerna.
Hur hantera problemet med förslag som är rätt för de flesta men inte användaren av prylen? Personalisera mera!
Dokumentera
Några av idéer dokumenterar andra gör det inte alls.
Vill man verkligen filma matlagningsprocessen? Hur skulle det se ut? Känns inte som det blir så bra…
Om man ska se på andras film uppstår frågan med hur kultur/språk krock ska hanteras?
Hur säkerhetskälla att inhämtad information som är/kan vara användargenererad stämmer/är riktig? Man kanske ska låta folk tagga bilder.
Det gäller att inte ha för många funktioner i samma pryl.
Inspirerande lösningsförslag
Inspirerande
Förslag som presenteras ska inte vara tydliga, det ska vara associativ nivå. T.ex. med presentation av bilder, där kan man ha både bilder på mat och bilder på t.ex. utsikt eller presentera steg/process på matlagningen.
Diskret
Diskreta i användningen eller fysiskt?
Det ska inte vara påträngande eller i väggen – ta för stor plats, lysa eller låta irriterande.
Kameleonten är grejen! Gör prylen osynlig när inte används.
Effektivt
Viktig fråga: stressar enheten användaren?
Visa av lösningarna går inte att styra, de bra finns där.
Sakerna ska inte ta onödig tid, enheten ska förbättra tillvaron inte störa. 
Det tar tid att bli inspirerad.  Låt det ta tid då.
Prylen ska dock inte vara seg eller ha ineffektiva menyer t.ex.
Personlig
Styrkan med Blupp är att användaren inte kan påverka blopparna och är därför inte personlig.
Inte kul att laga mat när man är hungrig men funkar om själva matlagningsprocessen är rolig. På grund av att man är hungrig vill man nog ha resultat snabbt och det blir svårt med inspiration i köket.
Det är kul att dela med sig. Motiverande.
Utmanande
Utmanande på inspirationsnivån under planeringsfasen. Alla förslag i denna grupp behåller utmaningen över tiden. Mycket bra egenskap!
Bekräftande
Inte tillräckligt mycket bekräftelse.
Bekräftelse via bildtagning; från andra i samma community .
Skilj på bekräftelse: känna att man är duktig, att resultatet blev god, återkoppling från andra. Den sista är viktigaste.
Pålitlig
Fysisk feedback: funktionellt och maskinellt.  Att innehållet/informationen är korrekt och samma från gång till gång.
Prylen ska leverera: Man ska kunna lita på att den gör det den ska.
Ska fysiskt kännas hållbart och tålig i med hänsyn till den förväntade miljön den kommer att användas i.
Hållbart i tiden. Måste leverera nya saker för att inte bli tråkig och behålla intresse. Ej ny glassmaskin eller popkornmaskin!
Behöver information förändras? Dock gäller detta inte för alla saker, se t.ex. matlagningstidningar och kokböcker som folk sparar använder längre.
Behöver prylen ha uppkoppling för att hålla i tiden?
Dokumentera
Kamera är nog bäst för bildtagningen än filmandet.
Idespridande. Skilj på systemets ide och användarens ide. Sprida idéer bland andra och till sig – idébehållare typ.
Man kan gruppera idéer och bilder med hjälp av taggar.
Man kanske kan laga/öva sin matlagning i spel. Laga maten på föreläsningar med hjälp av armrörelser, uppkoppling och kirurgrobot hemma i köket, då är maten färdig när man kommer hem.

tisdag 15 september 2009

Möte 090910 10:15 Café Java

(Ursäkta att det drog ut på tiden att få upp inlägget, deadline :))
(Mina anteckningar verkar i efterhand vara lite knapphändiga - ursäkta om jag porträtterar någon orättvist/felaktigt. Påpeka ev. korrigering i kommentarerna!)

Mötet syftar till att vi ska stämma av hur det går med vårat designande.

Först diskuterar vi om att flytta seminariet på tisdag till en bättre tid.
Vi kommer överens om att 15-17 är en bättre tid där alla kan.
Tove bokar grupprum (blev P18)

Sally är klar med sitt designarbete
Hon jobbade mycket med att skissa och sammanfoga.
Sally klippte gärna ut bilder och klistrade in istället för att rita egna
Hon la också ut lapparna med brukskvalitéerna för att försöka få mer inspiration.
Vi diskuterar hur man går vidare när man kört fast och om hur mycket man älskar/hatar sina designidéer.

Tove har mest skissat och ofta tittat på brukskvalitéer.
Har ofta försökt få ner funderingar på papper för att komma på alternativa lösningar.
Tove har antecknat mycket, mycket om olika funktion etc.
Tove poängterar vikten av att skriva ner allting - annars glömmer man det

Olof har inte fått fram så många designer än. Han har kollat mycket i intervjuerna och försökt få fram övergripande teman och personligheter.
Han kollar mycket på funktioner och utgår mycket från bilder

Mattias största problem har varit att inte stirra ner sig på en och samma lösning hela tiden (typ Iphone). Mattias har använt sig mycket av skisser, brainstorming, mindmaps. Det centrala med hans design har varit fokus på sublim priming för att inte störa användarens kreativitet eller ego.

Alexandra har strävat efter att matcha brukskvalitéer mot design

Magnus kände att han led brist på inspiration.
Gruppen började då prata om olika metoder för att komma på flera idéer och hur vi skulle kunna inspirera Magnus.

Sedan famlar diskussionerna runt lite i mörker.
I slutet pratar vi möten, tider och bokar in lite handledningstider

torsdag 10 september 2009

Förebildanalys: Tasteline.se

Tasteline är en communityliknande sajt som har ambitionen att vara ”personlig matsajt där kombinationen av sök, redaktionellt material och interaktivitet har skapat engagemang och matglädje hos mer än 100 000 aktiva medlemmar under åren”.

Estetiskt
Sidans design är estetiskt tilltalande med starka färger och många fina aptitretande bilder. Det är lätt att hitta runt och hitta tillbaka till sin sökning eller startsidan. I vissa av recepten är inte alla steg tillräckligt detaljerade och därför ibland måste man söka kompletterande information utanför sidan.
 Alla recept har samma upplägg och struktur vilket gör att sajten känns professionell men samtidigt opersonlig.  Det ser ut att vara mer bilder än text och läsaren lockas snarare att surfa runt än att hitta en passande recept snabbt.

Etiskt
Sidan har många färgglada bilder på recept och varor som lockar läsaren att laga eller köpa vissa varor. Bilderna är oftast arrangerade och tagna av proffs vilket för tankarna till att sajten drivs av SvD och Aftonbladet och att de flesta recept är gjorda på beställning och är marknadsföring i någon form.
Alla recept presenteras på ett opersonligt sätt för läsaren så det är svårt att avgöra vilka av dem som är bra eller pålitliga, det finns en röst- och en kommentarfunktion som kan underlätta vid recept val, å ena sidan kan det göra att kommentarerna avser verkligen receptet i fråga och å andra sidan gör det att recepten blir opersonliga och de som är nya och/ eller saknar kommentarer och röster får läsaren testa på sin egen risk. När man söker eller går till en underkategori på sidan ser man författaren för varje recept, dock är dessa oftast intetsägande och man kan inte alltid ta reda på mer information om författaren.
Det är lätt att hitta det man söker, man kan söka på bara vissa ingredienser eller söka i kategorier, dock känns hela sidan lite gammaldags och något tungladdat. Sidan har bl.a. annonser som är störande när man läser recepten eller blogginlägg.
Om man vill bli medlem på sidan, önskas det att man uppger namn, födelsedag, kön och adress vilket kan tänkas vara inte helt rätt för en matblogg, dock går det bra att lämna fälten tomma om man testar.

Konstruktion
Sajten är uppbygg på så sätt att läsaren lockas surfa runt och inspireras av de många recepten, så att en läsare generar så många klick som möjligt. Sajten använder sig av interaktiv reklam, som bl.a. täcker för texten för läsaren. Recept med bild och kommentarer prioriteras. Sajten försöker engagera läsaren i att rösta och kommentera recepten, dock kan en kommentar bli borttagen utan förklaring.  Sajten använder något slags algoritm för att ge förslag på alternativa recept till läsaren baserat på var andra läsare har kollat på.
Navigeringen är inte helt problemfri, det kan uppfattas som snurrigt och rörigt, det saknas ett uppenbart sätt att hitta på sidan för läsaren vilket gör att man inte alltid kan hitta tillbaka till det man läste förra gången.

Socialt
Trots kommentar, röst och bloggfunktionerna upplevs sidan opersonlig och distanstagande.  Det räcker att skrapa lite på ytan och man upptäcker att det de flesta recept saknar allt från bild till själva recepttexten samt att community inte verkar vara så stor som själva sidan påstår och att de flesta kommentarer är väldigt gamla. Sajten ger intryck av en sida som var popular i början av sin karriär och fick många företag att annonsera men på grund av bristande/felaktig utveckling blivit övergiven av sina medlemmar.

Förbildanalys: Matklubben.se

Jag har valt att titta på matklubben.se till min förebildsanalys. Matklubben.se är ett receptcommunity där man kan registerar sig som användare för att diskutera mat, hitta recepet eller bara få inspiration till nya saker inom matkulturen.

Estetiskt

Matklubben.se tycker jag själv är en ganska rörig webbplats. Den använder flera olika färger som bakgrundfärg och har väldigt många rutor med olika funktioner, inte bara på startsidan utan även när man går in på en specifik sida så kommer det massa extra med på sidorna. Detta tycker jag gör att det blir svårt att veta vad som händer när man trycker på en länk, men det har ju självklart sin fördel i att man alltid ser sin veckoplanering och man kan söka snabbt efter nytt. För tillfället har de även en mycket jobbig bakgrundbild som är länkad, vilket de säkerligen tjänar pengar på men är jobbig för användaren.

Etiskt

Att denna sida riktar sig direkt mot de som har ett intresse till mat är ganska tydligt, dock tycker jag att man kan utan problem använda den även när man har ett litet intresse. Den skrämmer inte bort användare utan snarare bjuder in alla och låter dem använda sidan på det sättet som passar dem. Dock tror jag att personer med mindre vana på internet kan ha lite svårt att hantera denna sida då som jag nämde tidigare är ganska rörig och gör inte speciellt mycket hjälp under användandet av sidan.

Praktiskt

Denna sida erbjuder många praktiskta funktioner så som en sökmotor för att hitta recepet men även som funktionen som jag gillade bäst är att man kan skapa sin egna veckoplanering, antingen utifrån att söka fram recept eller att välja recept utifrån de veckoplaneringarna som finns redan färdiga.

Tekniskt

Denna sida är en ganska avancerad hemsida i grunden men de lyckas på ett bra sätt gömma det avancerade i ett snällare, om även rörigt, gränssnitt vilket jag verkligen uppskattar.

Socialt

Att tyda på namnet så är detta en social hemsida. Man kan dela med sig av sina recepet, kommentera andras och även ge dem betyg. Sen har de ett stort forum där man kan disktuera det mesta som har med matlagning och inspiration att göra. Om det inte vore nog med detta så kan även de som känner att de har något att dela med sig och som inte passar i forumet kan man skriva sina egna artiklar och publicera på hemsidan. Denna sida jobbar mycket efter att vara användaruppbyggt vilket ger många roliga recepet och diskussioner

måndag 7 september 2009

Förebildsanalys: Matbloggar

En matblogg är en blogg där någon eller några personer bloggar om sin matlagning. T.ex. annamariasmatblogg.blogspot.com eller matplatsen.org. Jag har valt att titta på fristående (inte direkt knutna till andra bloggar eller receptsidor) matbloggar från privatpersoner, som delar med sig av sin vardagsmatlagning.

Etiskt
Rent allmänt ger bloggar en person stor frihet i vad de vill uttrycka för åsikter. Det gör självklart att det är fritt fram att presentera vilka maträtter och recept som helst. Matlagningen kan ligga på vilken nivå som helst och behandla mat från vilken kultur som helst.
Ett problem är att felaktig eller hälsofarlig information lätt kan spridas via bloggen, t.ex. giftiga svampar i recept eller felaktigt näringsinnehåll. Genom kommentarsfunktioner kan dock besökare varna om sådant.

Estetiskt
Beroende på bloggarens tekniska och artistiska kunskaper, samt hur mycket hjälp de får av färdiginställda bloggsystem och liknande, kan det estetiska på en matblogg variera stort.
Upplägget på inläggen kan skilja sig mycket mellan olika matbloggar, men ofta lägger bloggaren in både bilder och text. T.ex. kan ett inlägg bestå av en inledande bild på den färdiga rätten, följt av en arbetsbeskrivning och ett sammanfattat recept, samt lite bilder på delmoment i arbetet. Ofta lägger bloggaren in personliga anekdoter och berättelser om inspirationen till rätten som lagats.

Instrumentellt

En matblogg fyller en funktion som spridare av en bloggares idéer och tankar kring matlagning. Besökare kan ofta bläddra både kronologiskt och ämnesindelat (via taggar) eller söka efter specifika saker på bloggen. Genom de permanentlänkar som många bloggar erbjuder går det att spara bokmärken till inlägg och recept.


Socialt/kommunikativt

Bloggen kommunicerar ut bloggarens tankar och idéer kring matlagning till de som läser den. Det kan skapas ett samtal kring mat och matlagning genom kommentarsfunktionen. Eftersom besökare endast kan kommentera bloggarens inlägg är det dock bloggarens inlägg som initierar de flesta diskussioner. De synliggörs dessutom betydligt mer än kommentarer, även om vissa bloggar listar de senaste kommentarerna på sin startsida.

Bloggen kan kopplas till sociala nätverk, t.ex. genom att bloggaren länkar till vänner med liknande intressen. Även länkar till andra matbloggars recept och inlägg förekommer.


Konstruktionsmässigt

Många matbloggar visar hela inlägg på startsidan, vilket gör bloggen svåröverskådlig när mycket bilder och långa recept presenteras. För flitiga besökare gör detta dock att dessa inte behöver klicka sig vidare för att läsa det senaste inlägget, utan kan börja läsa direkt. En besökare som letar efter inspiration kan däremot hindras av att behöva scrolla igenom långa inlägg som inte är intressanta.

Andra matbloggar väljer att presentera en bild av maträtten och en kort text som beskriver den, för att sedan länka till det hela inlägget.

En matblogg är lätt för bloggaren att skapa, genom de otaliga gratisverktyg för bloggande som finns idag.

Mattias Förebildsanalys

Först ska jag börja med lite spontana anteckningar och skisser som jag gjort





Jag har tittat på olika former av förslagsystem och ett flygblad från en matvarukedja
Förslagssytemen jag tittade på kom från facebook, last.fm (musik community), spotify (musikspelare) och flickr.com (community för fotografer och bilder etc.).

Instrumentala aspekter

Alla sidorna har olika typer av förslagsystem men de mynnar ut i tre typer av förslag:
-Du verkar gilla X,Y och Z. Då borde du gilla Å, Ä eller Ö också.
-X är något som 50 av dina kompisar gillar/är kompis med etc. Borde inte du också vara det?
-Alla andra verkar tycka X är trevligt, kul eller intressant. Kolla in det!

Sociala/kommunikativa aspekter

Förslagen hanterar antingen förslag baserad på användarens tidigare val och preferenser (ex. tidigare spelad musik) och är helt enkelt vanliga förslag.
De andra typerna av förslag har en mer socialt implicerad underton i stil med "alla dina vänner är också kompis med den här personen". Det kan tolkas som en implicit pik att användaren är utanför den etablera sociala gruppen/strukturen och att bli kompis med den här personen eller gilla den här bilden kommer föra användaren närmare den etablera gruppnormen.

Reklambladen finns ute i verkligheten bland en massa människor. Det är inte otroligt att spontan mänsklig kontakt uppstår kring reklambladen och dess innehåll. Spontant verkar det inte som om reklambladen har någon avgörande roll för det dagliga interaktionen i affären.

Estetiska aspekter

Varje typ av förslag presenteras alltid med en bild. I alla fall förutom på flickr.com så presenteras bilden även med en kort text som beskriver vad det är för någonting. Bilderna förefaller vara instrumentala till att locka personer till att undersöka den föreslagna saken/personen/musiken/bilden.

Reklambladet har många gälla färger och fina bilder på de rabatterade varorna. Priserna skrivs ut i stora röda bokstäver.

Konstruktionsaspekter

Att koda förslags på hemsidor som snabbt kan ge användaren nya förslag måste vara att föredra framför att användaren själv ska gå igenom halva internet för att kunna bilda sig en uppfattning om vad andra personer lyssnar på för musik.

Reklambladet är tryckt på papper och distribueras i butiken. Det ger en trevlig känsla att ha något att hålla i och bläddra runt i om man inte kommer på vad man ska handla.

Etiska aspekter

Det kan finnas baktankar bakom förslagsalgoritmer för att bla. marknadsföra olika produkter som kanske inte alls överensstämmer med vad användaren borde bli föreslagen. Detta är även en etisk variabel som man måste ha i åtanke.

Likaså kan man spekulera kring varför vissa varor är satta till extrapris. Men jag sparar de marknadspolitiska konspirationsteorierna till min egen blogg.

Sammanfattningsvis kan man säga att alla andra typer av förslag använder sig till stor del eller uteslutande av bilder eller bildspråk. Därför kan det vara en mycket bra idé att bilder får en framstående roll i det framtida designarbetet.

Förebildsanalys: Arla.se

Etiskt
Hemsidan finns tillgänglig för alla som har internet och är främst till för vardagsmatlagaren. Det går att anpassa sidan för personer med nedsatt syn eller liknande problem men för att lyckas göra det måste man se den lilla, väldigt ljusa, texten uppe i ena hörnet vilken kanske inte är så lätt om man har nedsatt syn. För att lyckas med det behöver man antigen någon som hjälper en eller ett förstoringsglas.

Socialt
Socialt sett så erbjuder hemsidan inte så mycket. Det finns en kommentarsfunktion för recepten men det är det enda som bidrar till interaktion mellan människor.

Praktiskt
Hemsidan erbjuder en ganska avancerad sökfunktion för att hitta recept. Det finns även möjlighet att hitta recept utifrån olika kategorier i en meny. Om man inte vet vilken sorts recept som man är intresserad av går det att slumpa fram recept. På hemsidan finns även dagens tips på mat och en veckomatsedel som ändras varje vecka. Funktionerna är alla lätta att använda. Det som kan vara lite svårt är att navigera på hemsidan eftersom menyn till höger varierar lite beroende på var någonstans på hemsidan som man befinner sig.

Estetiskt
Bilderna på maträtterna är i fokus, vilket är positivt eftersom de är en källa till inspiration och kan locka till att vilja titta närmare på recepten. Färgerna på resten är nedtonade förutom på loggan som sticker ut i en stark röd färg. Sidan kan kännas lite plottrig eftersom det är ganska många olika färger och en hel del text som samsas.

Tekniskt
Att använda sig av en hemsida för att göra en tjänst för receptsökning är ett bra medel för att nå ut till så många som möjligt, vilket troligtvis är tanken bakom hemsidan så att Arla kan sprida sina produkter.

Förebildsanalys: Taffel.se

Taffel.se är en slags matportal på nätet där det dels med jämna mellanrum publiceras artiklar och intervjuer med matanknytning. Jag tänker mig att något liknande koncept skulle kunna fungera som en slags kreativ samling av matinspiration.

Varje dag publiceras ”Dagens kökstips” som är praktiska tips och råd för matlagare. Varje dag publiceras även en ”Smakkamrat” där en mer eller mindre välkänd ingrediens (idag är det Libbsticka) presenteras kort och ett ganska stort antal andra ingredienser som passar ihop med smakkamraten radas upp. Ofta länkas de recept på sajten där smakkamraten ingår också.

På sidan finns även ett antal olika bloggar där de flesta uppdateras dagligen. Där finns också en mängd olika recept och en sökmotor där man söker i innehållet på hela sidan (inte bara receptsökning utan artiklar och blogginlägg)

Instrumentala aspekter

För den vanliga besökaren på taffel.se erbjuds mest av allt inspirerande läsning. De som skriver bloggarna och artiklarna och recepten får en chans att samla hela sitt matintresse på ett enda ställe.

Sociala/kommunikativa aspekter

Interaktion mellan olika användare sker i kommentarsfältet på bloggarna vilket ger alla användare möjlighet att delta i diskussionen men det kan bli långa diskussioner som inte är intressanta för den enskilde användaren.

Då sidan riktar sig medvetet till ”matnördar” är det lätt att hitta likasinnade

Som besökare av sidan är det svårt att yttra sina idéer och undringar om inte någon av bloggarna skriver om det

Lätt att ta del av nyplublicerade kommentarer då dessa länkas från sidans förstasida

Estetiska aspekter

Trevligt upplägg med bilder+ingress till aktuella artiklar på förstasidan.

Personligt intryck med bilder på personerna som driver de olika bloggarna

Inspirerande med blanding av information om olika livsmedel, personliga anekdoter och recept.

Etiska aspekter

På taffel.se är det personer med utpräglat matintresse som kommer till tals, vilket kan vara exkluderande för personer som bara var på jakt efter ett recept på kladdkaka

Konstruktionsaspekter

Sidan verkar fungera snabbt med de flesta webbläsare och uppkopplingar.

Långa artiklar ger en hel del scrollande

fredag 4 september 2009

Gruppmöte 4/9 10:15 i Café Java

Först bestämdes det att gruppen skulle sträva efter en 5:a/ett VG i betyg.

Därefter gick vi igenom vårt intervjumaterial. Eftersom det var väldigt omfattande så sammanfattade varje person kort vad som framkommit under intervjuerna.
Utifrån intervjuerna började vi att diskutera brukskvalitéerna för våran design.
Vi spånade fram egenskaper som vi ansåg matchade behoven eller önskemålen som framkommit från intervjuerna.

-Inspirerande
-Modern känsla
-Inte vara ivägen
-Inte ta tid, inte uppenbart att det ska ta tid att använda designen/produkten
-Rolig att använda
-Tålas att användas, diskas etc.
-Anpassningsbar efter användaren (preferenser)
-Dokumentera/Kommunicera inspiration/idéer/tillvägagångssätt
-Inte vara ivägen för den personliga kreativiteten.

Efter att vi producerat den här listan så itererade vi brukskvalitéerna och försökte destillera ner meningarna till ett enda ord.

-Inspiration

-Modern känsla (ströks eftersom vi inte kunde påvisa behov utifrån vår empiri)

-Inte vara ivägen
-> Diskret, Negligerbar (Inte vara ivägen för den personliga kreativiteten)

-Inte ta tid, inte uppenbart att det ska ta tid att använda designen/produkten
-> Effektiv

-Rolig att använda (Här ville vi både täcka in utforskandet och kreativiteten i matlagningen, både "målet" och "vägen" är viktigt att täcka in i brukskvalitéerna. Därav skapade vi två nya brukskvalitéer)
-> Främja utforskande -> Utmaning
Främja belöning -> Bekräftande

-Tålas att användas
-> Pålitlig, Hållbar

-Anpassningsbar för användaren
-> Personlig

Dokumentera/Kommunicera idéer/inspiration/tillvägagångssätt
-> Dokumenterande -> Processdokumenterande
-> Idéespridande

Således blev listan med itererade brukskvalitéer:
-Inspirerande
-Diskret
-Negligerbar
-Effektiv
-Utmanande
-Bekräftande
-Pålitlig
-Hållbar
-Personlig
-Processdokumenterande
-Idéespridande

Till sist så skulle vi skriva ut listan med ord till hela meningar.
Eftersom vi börjat med meningar bestämdes det att de gamla meningarna skulle få stå som förklaring till den nya listan.

-Inspirerande

(Inte vara ivägen, inte vara ivägen för den personliga kreativiteten)
-Diskret
-Negligerbar

(Inte ta tid)
-Effektiv

(Roligt att använda)
-Utmanande
-Bekräftande

(Tålas att användas)
-Pålitlig
-Hållbar

(Anpassningsbar för användaren)
-Personlig

(Dokumentera/Kommunciera idéer/inspiration/tillvägagångssätt)
-Processdokumenterande
-Idéespridande

Sedan bestämde vi att förebildsanalysen ska vara utskickad till alla någon gång under måndagen och att vi ska ha ett nytt möte på fredag 10-12 i Café Java

torsdag 3 september 2009

Möte den 31/8

På detta möte gick vi igenom och bestämde vilket tema som vi ska ha för det framtida arbetet, Creativity blev vårt tema. Målgruppen definierades vidare och är nu studenter som gillar att laga mat och är mellan 20-25 år.

Tillsammans författade vi ett antal frågor som ska ligga till grund för intervjuerna, under intervjuns gång ska sedan uppföljade frågor även kunna ställas. Varje person ska intervjua minst en person. Det kan vara i form av vanlig intervju, fokusgrupp eller deltagande observation av någon som lagar mat. Varje person i gruppen ska sammanställa sina frågor innan resultatet delas ut till gruppen.

I slutet av mötet gjordes lite regler upp för hur vi som grupp ska fungera tillsammans.

Tills nästa möte ska intervjuerna och förebildsanalysen vara gjorda och en artikel läst.

Mötet tog ca 1 timme.